Och så kom det ett mail från Jennie igår





"Gud vad tråkigt med Pandora, riktigt tråkigt. Har fällt en tår och tänkt tillbaka lite på hennes tid.
Jag är otroligt glad och tacksam att jag har fått rida henne, en mycket bestämd dam som ställde upp till 100% när hon ville och kunde ju även streta emot till 100% men det va hennes charm. Tycker jag i alla fall.
Jag och Pandora kom oftast överens och när jag passade gården när ni var utomlands i April 2010 då klickade vi varje dag. Det var så kul att sitta på hennes rygg de dagarna. Ett leende på läpparna var det ju ständigt under de passen :)
Jag fick även hoppat henne en gång innan skadan och det var ju som att sitta på en katapult, helt otroligt.
Jag har lärt mig mycket av Pandora, speciellt hur man ska hantera ett sto en mindre bra dag: Hoppa av eller gör något annat - Du vinner aldrig kampen!

Jag hittade en bunt med bilder från ett ridpass i april 2010, här kan man njuta av henne när hon gick som bäst i dressyren. En helt fantastisk häst som jag aldrig kommer glömma.

Tack Pandora för allt och tack Marianne och Kenth för att jag fick sitta på denna underbara häst!

Styrkekramar från mig
Jennie"