Pandora hade helt gett upp efter det att hon misste sitt föl, hon slutade äta och bara stod och hängde nere i hagen. Njurarna var helt ur funktion och sista tiden har hon gått bara på vilja.

Nu vilar hon på de evigt gröna ängarna och vi minns henne i all sin glans,
vilken kämpe vi har fått ha hos oss i 9 år. Tänk när hon föddes en kall april i Kännåsen, ett önskeföl med 4 vita strumpor och bred bläs. Som liten gav hon sin mamma mycket beskymmer, hon lurade henne och sprang ner till travhingstarna i hagen hos grannen, Medea var ner och hämtade henne men halvägs upp i hagen vände hon igen, det här var hennes sport sin första sommar.

Sen som 1 och 2-åring hoppade hon ut ur och in i hagen som hon ville och vi var lite oroliga när hon inte kunde hålla sig inne. Det var en lätt häst att rida in hon förstod fort, vi ställde ner henne på ridskolan i ÅS några månader, de var så snälla att vi kunde byta med en konvalecent, men så fort vi kom med bilen hoppade hon ut ur hagen, gick inte att smyga, hon hade stenkoll på oss. Härliga minnen.




Hon fick dubbeldiplom som 3-åring och vi var iväg på Kungakannan på Strömsholm i juni när hon var 3 år. Jag var tvungen att släppa henne i ett ridhus för att överhuvudtaget kunna visa henne så mycket energi var det i henne, vi fick fina vitsord för henne. Betäckte henne med Rambo och fick vår fina Andromeda som nu är 5 år.

Andromeda



Sen blev det hoppning för hela slanten, hon älskade att hoppa och inga hinder var för stora för henne, hon kunde vara nästan omöjlig att rida hemma men på tävlingsplatsen gick hon som en klocka.



Hon kvalade som 4-åring till årgångschampionatet, samma år som Vilja kvalade som 6-åring, men det var så vi flyttade till Lysekil så det hanns tyvärr inte med

Hon älskade att lägga sin hårda ganash på huvudet på mig, antar att det var hennes sätt att kramas. När jag pratade med henne sista timmarna så sa jag att jag älskade när hon lägger sin hårda ganash på mitt huvud (gör ganska ont) men då gjorde hon det och stod så en lång stund. Nog förstod hon det mesta man sa.

2 föl har hon hunnit få det ena fick hoppdiplom som 3-åring och vi ska matcha henne för årgångschampionaten. Det andra är bara 8 månader, ett svart vackert hingstföl som ska bli spännande att se vad det blir av.

Palatino



Andromeda och Pandora




Det är mest glada minnen som dyker upp nu och vi väljer att lägga dem längst fram.

Sedan oktober har hon varit sjuk och hennes njurar har sakta slagits ut, vi har valt att försöka rädda hennes sista föl, men det gick tyvärr inte. Hela tiden har vi haft kontakt med Veterinär och sett hur värdena har försämrats och fört diskussioner med dem, och vi har tagit blodprov för att kolla dräktighet, men det är en ovanlig åkomma på häst och finns inte så mycket forskning på det ännu. Hon skulle ha behövt nya njurar, men den operationen görs inte på häst än. Så alla i Dingle (mest Jonas) har varit inblandade och djursjukhuset i Helsingborg som utförde en lång nogrann undersökning på henne under en vecka i höstas.

Älskade häst, sov sött.





Älskar den här tokiga bilden.

Bilderna har Sofia, Anette och Jenny tagit, tack för det.
'